Elanvändning i gemensamma utrymmen

Belysning i allmänna utrymmen

Rätt belysning i allmänna utrymmen en enkel men effektfull åtgärd som kan spara energi.

Belysningen ska ge tillräckligt ljus och skapa trygghet för dem
som vistas i utrymmet samtidigt som den bör vara energieffektiv. För
allmänbelysning i ett utrymme fungerar lysrörsarmaturer bra. De mest
energieffektiva på marknaden är LED-lysrör, följd av T5- lysrör. Vissa
ytor kräver extra belysning och här kan väggarmatur med en 16 W
LED-armatur med HF-sensor vara lämplig.

Ljusstyrning

Ljusstyrning kan vara praktiskt att använda i exempelvis garage,
vinds- och källargångar och tvättstugor där det är lätt hänt att lampor
lämnas påslagna eller i trappgångar där många personer passerar. Om
drifttiden kan minska från 24 timmar till 2-3 timmar per dygn sparar ni
cirka 80-90 procent av energin. Olika typer av ljusstyrning är
exempelvis närvarosensor, skymningsrelä eller tidsstyrning. Det är också
en god idé att använda dagsljus så mycket som möjligt istället för
lampljus. I till exempel en tvättstuga kan detta innebära att maskiner
placeras så ljuset från ett eventuellt fönster utnyttjas optimalt.

Om belysningen är rörelsestyrd är det viktigt att den tänds snabbt
och att närvarogivarna känner av hela utrymmet. LED-lampor tänds väldigt
snabbt oavsett temperaturen runt om. För trapphus finns dessutom en ny
typ av styrning för trappuppgångar som innebär att sensorn som sitter i
lampan känner av om du rör dig uppåt eller nedåt i trappan och tänder då
endast de lampor som behövs beroende på i vilken riktning du rör dig i
trappan. Garage är en annan yta där närvarostyrning är vanligt. Här är
en möjlighet är att låta systemet ha en låg grundnivå på cirka 10 – 20
procent som tänds upp till 100 procent när någon vistas i garaget.

Utebelysning

Det brukar även löna sig att se över utomhusbelysningen. Ljuskällorna
kanske inte är så många, men de har ofta stor effekt, vilket i sin tur
leder till hög elanvändning. Lågt placerade lampor vid trädgårdsgångar
och trappor upp till huvudentrén ökar trygghetsgraden för gående.
LED-armaturer är ett mycket bra val för belysning utomhus eftersom
temperaturförhållanden utomhus gör att den installerade effekten kan
utnyttjas maximalt. Även utomhus bör belysningen regleras för att minska
drifttiden. För ökad trygghetskänsla kan området vara delvis tänt hela
tiden och lysas upp mer när någon närmar sig.

Byta elavtal

Funderar ni på att byta elavtal? Välj gärna ett
produktionsspecifierat elavtal, och gärna ett där elen producerats med
förnybara energikällor och som är miljömärkt. Det finns flera hemsidor,
exempelvis elpriskollen, som tagits fram av Energimarknadsinspektionen,
där du kan jämföra avtal från olika elleverantörer.

Läs mer om elavtal här

Vad ska vi tänka på när vi köper nya LED lampor?

Var uppmärksam på kvaliteten när ni köper en LED-lampa, ett bra tips
är att se hur den lyser i affären. Nedan listas några tips för er som
vill köpa nya lampor.

• Kontrollera att du får rätt färgtemperatur. Färgtemperaturen mäts i
  Kelvin (K) och vi upplever 2700 K som varmt (gult) ljus och 4000 K som
  kallt (vitt) ljus. Vill du att lampan ska ha ett varmt ljus ska
  färgtemperaturen vara ungefär 2 700 – 3 000 K. En högre temperatur på
  ljuset, det vill säga ett kallare ljus, kan vara bra vid
  arbetsbelysning.
•  Kontrollera färgåtergivningen, som anges med ett Ra-index.
  Ra-värdet ska vara 80 eller högre, och ett värde på 100 motsvarar
  glödlampans färgåtergivning.
• LED-lampor är dimbara men kräver i vissa fall särskilda dimmer. Läs
  på lampförpackningen om lampan är dimbar och fråga i din butik vilken
  dimmer som passar till.
• Du ska välja en LED- eller lågenergilampa med ungefär en femtedel så
  stor effekt som din glödlampa hade. En glödlampa på 40 W motsvarar ofta
  en LED- eller lågenergilampa med ca 8 W. Det är dock bättre att utgå
  från lumen-värdet (lm), vilket anger ljusstyrkan i lampan, även kallat
  ljusflödet. Ju större ljusflödet är per förbrukad effekt (lm/W) desto
  energieffektivare är lampan.
• Det är viktigt att se över om de nya lamporna passar in i den
  armatur ni har. Många LED-lampor och en del LED-lysrör på marknaden idag
  har anpassats för att passa i befintlig lamparmatur. Ett LED-lysrör som
  kan installeras i den befintliga armaturen kallas för Retrofit.

Gemensamma tvättstugor

I tvättstugan används mycket energi. Eftersom det har skett en
snabb teknikutveckling, både avseende energi- och vattenanvändning, kan
det vara värt att byta ut maskiner som är äldre än 10 år.

Moderna tvättmaskiner kan anslutas till både varm- och
kallvatten vilket minskar elanvändningen. Torkutrustning med elvärmda
torkskåp och torktumlare drar oftast mest energi i en tvättstuga. Det är
därför viktigt att centrifugeringen i tvättmaskinerna är bra eftersom
det förkortar torktiderna.

Idag finns det energisnåla torkskåp med värmepumpteknik som använder
mycket mindre energi jämfört med traditionella lösningar. Om ni inte har
möjlighet att byta era gamla torkskåp eller torktumlare till nya, kan
er gamla utrustning kompletteras med en fuktavkännare som hjälper till
att stänga av apparaten när tvätten är torr. Undersök även möjligheterna
till värmeåtervinning.  Befintliga torkskåp med stickkontakt kan
utrustas med en fuktavkännare, ”Dry Switch”, som sätts mellan torkskåpet
och vägguttaget. Torkrum brukar vara en stor energitjuv, särskilt om
tvätten torkas med hjälp av en värmefläkt. Efter byte till modernare
tvätt- och torkutrustning kan fastigheten eventuellt säkras ned, vilket
sänker kostnaderna för det fasta elnätsabonnemanget.

Det är också viktigt att brukarna av tvättstugan får rätt
instruktioner för hur utrustningen ska användas för att
energianvändningen ska minimeras.  Exempel på sådana kan vara att
maskinerna ska vara välfyllda, att rätt tvättprogram/temperatur väljs,
att doseringen av mängden tvättmedel följs, att man centrifugerar med
hög hastighet och att filter ska rengöras. Skriv gärna ut dokumentet Energitips i tvättstugan och sätt upp i den gemensamma tvättstugan.

Kapacitet och effekt

På senare år har elbehovet ökat men det finns en risken att
tillgången på el inte kan tillgodose det ökande behovet. Det gör att
Stockholmsregionen står inför utmaningar gällande kapacitet- och
effektbrist.

Vad kan ni som bostadsrättsförening göra?

För att bidra till att minska våra utmaningar med effekt- och
kapacitetsbrist kan alla fundera över sin elanvändning. Här är några
konkreta tips på vad er BRF kan göra, på köpet sparar ni energi och
minskar er klimatpåverkan!

• Energieffektivisera byggnaden
• Se över möjligheterna för ett värmesystem som inte är elbaserat alternativt är energieffektivt och går att styra
• Installera smart styrning om ni installerar laddplatser för elbilar
• Investera i solel, genom att skaffa egen solelanläggning eller att köpa andelar i solel

Energismarta boende

Som styrelse kan ni också uppmuntra de boende att se över
energitjuvar inne i sina lägenheter. Vi har tagit fram energismarta tips
för att få ner elanvändningen i hemmet.

Courtsey -

https://energiradgivningen.se/elanvandning-i-gemensamma-utrymmen/