”Regler och skatter bromsar solenergisatsningar i Sverige” DN Debatt

Klimatomställningen och digitaliseringen kommer att kräva storskalig
elektrifiering, regeringen har själv uttalat att elbehovet snart är
minst det dubbla mot dagens. Sverige behöver nu all fossilfri el vi kan
producera, ju mer förnybar sådan desto bättre. Vi har helt enkelt inte
längre varken tid eller råd att underskatta möjligheterna med solenergi,
där Sverige fortfarande ligger efter konkurrerande länder.

Nu kan el från solenergi börja produceras i större industriell
omfattning, såsom Sverige gjorde med vatten- och kärnkraft när industrin
växte fram. Storskalig solenergi har potential att producera minst 10
procent av den svenska elen.

Inga stora statliga satsningar behövs, här finns redan god
investeringsvilja från många olika aktörer. Men de nödvändiga
satsningarna motverkas av hinder som regering och riksdag måste riva, i
form av skatter och regler.

I dag står solenergin för endast 1 procent av den
svenska elproduktionen, att jämföra med 3 procent i Danmark, 5 procent i
Nederländerna och närmare 10 procent i Tyskland. Länder som
till stora delar har ungefär samma solinstrålning som Sverige. Nu ligger
Sverige rejält efter, i stället för att vara ett föregångsland som
leder klimatarbetet.

Inga stora statliga satsningar behövs, här finns redan god
investeringsvilja från många olika aktörer. Men de nödvändiga
satsningarna motverkas av hinder som regering och riksdag måste riva, i
form av skatter och regler.

Sverige har över 8 miljoner byggnader och över 400 miljoner
kvadratmeter takyta som kan användas till elproduktion, och vi har
knappt börjat använda fasaderna alls. Med sol­celler på tak och/eller på
fasader kan förnybar energi produceras på och i direkt anslutning till
många av Sveriges fastigheter, i estetiskt tilltalande design
alternativt i design som knappt syns. Detta med befintlig teknik som
varken låter eller luktar i närmiljön eller kräver byggen av nya
kraftverk. Därför kan solenergi med fördel användas även i områden med
tät bebyggelse där den också har möjlighet att avlasta elnäten.

En vanlig invändning mot storskalig solenergi i Sverige just vårt klimat.
Men den som tänker på kalla vintrar kan notera att solceller fungerar
bättre i kyla än i värme. Den som tänker på att solen strålar från sidan
i norr kan till exempel vända blicken mot Strandkajen i statsministerns
eget Örnsköldsvik, där ett av många bra exempel på hur fasadytor
används för att generera energi finns. På fasader fastnar heller inte
snön på vintern, däremot kan snön bidra till bättre effekt i fasaden
eftersom den reflekterar solljus. Och alla vi som är rädda om vår vackra
natur kan se runt om i landet hur mark från nedlagda industrier eller
gruvor kan få nytt liv med solenergiproduktion. System som ofta även går
att kombinera med till exempel betesmark.

Den som tänker på att solen strålar från sidan i norr kan till
exempel vända blicken mot Strandkajen i statsministerns eget
Örnsköldsvik, där ett av många bra exempel på hur fasadytor används för
att generera energi finns.

Med ny teknik, inklusive de möjligheter som batteri-, vätgas-
och bränslecellsteknik kan ge oss, öppnas dessutom möjligheter som inte
fanns för bara några år sedan. I norra Sverige, där tillgången på
solljus är varierande över året, men där elbehovet från industrin
samtidigt är stort, får det stor effekt att kunna lagra el över tid.

Redan i dag kan de flesta personer och företag göra lönsamma
investeringar i egen solenergi på och i anslutning till sina fastigheter
med omedelbart sänkta driftkostnader och möjlighet till högre
fastighetsvärden. Även på marken finns potential. Över 97 procent av
Sveriges areal är obebyggd och få vill exploatera orörd natur, men med
så lite som en park om 25 MW per kommun skulle solelen täcka 5 procent
av dagens hela svenska elbehov.

Nu satsar hela världen stort på grön återhämtning.
Såväl EU, som Kina och USA har nyligen höjt sina ambitioner och
efterfrågan på hållbara investeringar ökar. Ytterligare 70 miljarder
skulle satsas på solel i Sverige om vi fick liknande villkor som Danmark
och Nederländerna, visar en rapport som Svensk solenergi varit med om att ta fram.
Sverige har tidigare agerat klimatmässigt föregångsland och exempelvis
varit drivande i det förhandlingsspel som ledde till en skärpning av
utsläppshandelsreglerna inom EU. I de senaste partiledardebatterna är
också de flesta partiledarna överens om allvaret i klimat- och
miljöfrågan och både Löfven och Kristersson påtalar möjligheterna med
solenergi. Trots detta gör fortfarande svenska regler och skatter det
både svårare och dyrare att investera här än i viktiga konkurrentländer.

I de senaste partiledardebatterna är också de flesta
partiledarna överens om allvaret i klimat- och miljöfrågan och både
Löfven och Kristersson påtalar möjligheterna med solenergi. Trots detta
gör fortfarande svenska regler och skatter det både svårare och dyrare
att investera här än i viktiga konkurrentländer.

Sverige tar till exempel fortfarande ut skatt på egenanvänd el
från stora solcellsanläggningar och gör det administrativt svårt för
fastighetsägare som satsar på solel. Nu är det dags att politiken går
från ord till handling och gör det möjligt att genom fyra enkla
omedelbara steg utveckla solenergin i Sverige.

1 Avskaffa straffskatten på större solinvesteringar.
I dag tillkommer en extra skatt på egenanvänd el från anläggningar som
är större än ungefär två ladugårdstak (fyra från 1 juli), vilket gör
större privata investeringar dyrare här än i konkurrerande EU-länder.
När nu både budgetpropositionen och valrörelsen närmar sig kan
politikerna göra en insats för både klimatet och ekonomin, genom att i
stället avskaffa detta effekttak helt. Om Sverige ska ha energiskatt
alls är det inte rimligt att den straff­beskattar gröna investeringar.

2 Använd EU-reglerna för lokal användning.
Enligt EU:s gemensamma regelverk ska el beskattas, men varje
medlemsstat har redan i dag möjlighet att göra lokala undantag. Det gör
Danmark, Nederländerna och flera andra jämförbara EU-länder. Sverige
använder undantaget för vissa branscher som till exempel
industriproduktion och, efter en lagändring i samband med Facebooks
etablering i Luleå, även datorhallar. Men i ett samhälle där
digitaliseringen och elektrifieringen förändrar hela samhället borde
även egenanvändning av el omfattas. Handel, logistik och tjänstesektorns
kontorsfastigheter är exempel på verksamheter som kan bidra stort till
klimatomställningen om straffskatten försvinner. Sverige behöver använda
EU-regelverkets möjlighet till undantag från energibeskattning
maximalt.

3 Möjliggör maximal lokal användning av solenergi.
Ett konkret exempel som försvårar utbyggnaden av solcellsanläggningar
är kravet på nätkoncession för överföring av el mellan en
fastighetsägares olika fastigheter, trots att dessa ligger bredvid
varandra. Nordens största soltak­anläggning på Hisingen producerar till
exempel 70 procent mer energi än vad som används i huset den sitter på,
vilket hade räckt även till flera byggnader i närheten. Ju bättre
fastighetsägare kan använda den energi som produceras lokalt, desto
mindre blir belastningen på både elnät och klimat. Här finns redan
direktiv från EU om så kallade energigemenskaper, som Sverige bör
implementera snarast och utan krångel.

4 Använd Sveriges röst i EU.
Mycket av energibeskattningen är som sagt EU-reglerad, men EU är ett
samarbete mellan demokratiska länder och har en mycket ambitiös
återhämtnings- och klimatagenda. Sverige har en viktig röst i detta
samarbete och den behöver höjas. Den rimliga hållningen i en union som
menar allvar med grön återhämtning måste vara att släppa fram så mycket
grön el som möjligt. Det måste vara utsläppen, inte gröna investeringar,
som ska bekämpas.

Sverige står nu mitt i coronakris, ekonomisk kris, klimatkris och elkris. Men på vägen ur dem har vi vår stora chans att ställa om till bättre hållbarhet. Då har vi inte råd att avstå från solenergin.

DN Debatt. 30 maj 2021

Debattartikel

Anna Kinberg Batra, ordförande, Anders Hjärpe, vice ordförande, Anna Werner, vd, Svensk solenergi: